Dagens tema är inspirerat av en annan diskussion jag och mina vänner haft om sexsverige.org. Jo, det är såhär att jag alltid varit en sorts förmedlare när det kommer till förhållanden mellan mina vänner. Alltså är jag den som kommer med förslag, råd och agerar som mellanhanden. Jag har till och med blivit utnämd till lite av en förhållandeexpert i umgängeskrätsen och bland kollegor. Så kom vi in på ämnet sex och hur liberal/konservatv respektive person är i min umgängeskrets.
Men när det kommer till mig själv är jag en JÄVLA MESS! Jag håller noll koll, är awkward, vet inte vad jag ska göra/säga/ha på mig, hur, var, och när!? Alltså helt clueless! Eller rättare sagt är jag den mest konflikträdda personen jag vet.
Att vara konflikträdd är något som stereotypiskt sätt brukar vara en ”manlig egenskap” men i mitt fall, en kvinna, är det nog en av mina största karaktärdrag. Som nämnt förut är jag van och bekväm med att vara fredsförmedlaren. Sexsverige män tyckte att jag var en av dem, att jag lika gärna skulle börja odla en penis, haha.
Andra säger att jag har problem med att vara närgången, intim, bli seriös helt enkelt. Det kanske är därför jag trivs så bra på dejtingsidor, allt sköts ju genom nätet och man slipper the awkwardness.
För ett par år sedan levde jag ihop med min dåvarande sambo och allt var som det ska vara i ett förhållande. När tiden kom för att ta nästa steg och han tog upp ämnet om barn visste jag att jag inte var redo. Jag studerade fortfarande vid universitetet och kände mig inte riktigt stabil nog, varken psykiskt eller ekonomiskt, för ett tillskott i vår lilla minifamilj. Å andra sidan visste jag hur gärna han ville ha barn, han var ju trots allt ett par år äldre än mig.
När par kommer till det stadiet ska ämnet naturligtvis diskuteras noggrannt och länge. Tårar är alltid inräknade. Eftersom jag visste såväl hur sådana diskussioner brukar gå till bestämde jag mig hellre för att slippa det hela. Det var som att jag tyckte att jag var för bra för att behöva gräla i ett förhållande – jag visste bättre, jag var perfekt, jag behöver inte gräla för att komma till ett beslut, jag visste redan vad beslutet var. Att vi skulle göra slut eftersom han var redo för barn och inte jag. Så jag gjorde slut. Utan en diskussion, utan en tår, utan att nämna frågan om att ha barn eller inte. Sexsverige blev det sen för min del.