Jag ser mig omkring.. Jag ser människor som inte mår bra men som ändå är lyckliga och jag kan inte hjälpa att jag undrar vad hemligheten är? Känner ni inte hålet, att någonting fattas, att tomheten i detta hål suger in alla positiva känslor i hopp om att fylla det? Men som man brukar säga: Trots att du fyller ett hål så kommer det fortfarande ändå vara just det, ett hål..
Jag blir förundrad och fascinerad över detta.. Jag känner mig som en fågelunge som ser på världen med oförstående ögon.. Frågan ”Hur gör man?” kretsar i mitt huvud..
Snälla någon, lär mig flyga!
