Ni trogna läsare vet att jag tidigare gett min in i diskussioner som handlar om genus. Jag har skrivit en del under ”Mina värderingar” om ni inte läst det tidigare. Enligt mig så är det viktigt att vara medveten av det som varit och det som existerar för att kunna påverka framtiden.

Nu är Carolina Gynning gravid och då hon ska få en flicka så drömmer hon om att pynta hela barnrummet i rosa. Det möttes omedelbart med reaktioner från de som inte vill fokusera på barnets könstillhörighet utan på barnets unika möjligheter som människa istället för att automatiskt ge barnet en könstillhörighet genom att välja färgen rosa.

Carolina reagerade då starkt och skrev:

”Jag måste säga att jag tyvärr lessnat på alla dessa kommentarer om att det inte e ok att göra flickrum ROSA. Att det är omodernt och att det skulle vara dåligt för min bebis att ha rosa runt sig som flicka, då skulle hon inte få välja själv? Jag trodde att det viktiga när man var liten var ett kärleksfullt och välkommnade hem, inte ett där KÖNSNEUTRAL ska stämplas i pannan på mitt nyfödda barn.”

Jag började också tänka på vart jag stod i den här frågan och kom fram till en hel del saker.

Även om jag tycker det är viktigt att vara medveten om vad vi förmedlar till våra barn genom att ge de förutbestämda förutsättningar som grundas i deras könstillhörighet så tycker jag man kan bekämpa det på bättre sätt än att anse att rosa är ”livsfarlig färg”.

Ett barn förstår/vet inte till en början att himlen är blå, molnen vita, solen gul, gräset är grönt. Om föräldrarna envisats med att lära ut att färgen på jordgubbar är blå, gräset är svart, himlen är grön så kommer barnet ta in den informationen och se det som fakta.

Rosa förknippas ofta med feminint. Den feminina rollen eller den maskulina rollen är inte alltid rolig att automatiskt få om det är så att människan inte kan identifiera sig med de förväntningar som finns och det är det som ”feminister” vill förändra.

För min del så anser jag fokus ligger på fel område när man tar avstånd av en färg när problemet ligger på en annan nivå. Problemet är ju inte färgen rosa utan vad för paralleller som automatiskt uppkommer när någon bär rosa.

Om det nu är så viktigt att alla ska få vara unika och få möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar oberoende på könstillhörighet, så är det otroligt sorgligt om någon skulle ha just rosa som favoritfärg, bry sig om genus och därför tar avstånd från färgen på grund av detta.

Bara för att en förälder klär sitt barn i rosa och pyntar hela rummet i den färgen så behöver det inte betyda att den personen inte är mån om att ge sitt barn en unik chans att utvecklas till en stark individ som själv vågar gå sin egna väg.

Om man bryr sig om genus och älskar rosa så ska vi kunna använda oss av rosa utan att få påhopp från andra att det är förlegat. Om vi verkligen vill förändra samhället så människor blir behandlade utefter det de gör och det de säger istället för vilket kön de tillhör så fokusera på att förmedla just de sakerna till era barn under uppväxten.

I bästa fall så låt barnet förknippa färgen rosa med styrka och djup för barnet relaterar inte till färgen på annat sätt än det den är uppväxt med.

Jag har svårt att sätta ord på det men ett liknelse kan vara följande. Ni  vet säkert att jag har ”vikt ut mig” i en del grabbtidningar. Föreställningen är ofta att det är uppmärksamhetstörstande tjejer som ställer upp på detta. Det finns faktiskt mängder av olika anledningar till att tjejer väljer att vika ut sig. För det första så är det en ganska smutsig oärlig bransch överlag där många tjejer blir utnyttjade på olika sätt. Inte nog med att de tjejerna ofta blir behandlade som skit av de som sitter på maktpositioner i branschen så får de skit från allmänheten som ser ner på dom. ”Feministerna” som då borde stå på tjejernas sida bekämpar detta ofta genom att ge sig på vem? Jo, tjejerna. Smutskastningen kommer från alla håll.

Hur har jag valt att bekämpa detta? Genom att fortsätta göra det som jag älskar att göra. Bara för att det finns föreställningar om att ”tjejer gör det för uppmärksamheten” och att de tjejerna är ”offer” så känner inte jag mig som ett offer då jag gör det som jag älskar och som gör att jag uppskattar livet. Även om det finns föreställningar om sysslan som inte är positiva och som gör att jag möter motgångar på grund av fördomar så står jag upp för min passion och står upp för den delen som är jag.

Gillar människor rosa så låt de bära rosa oavsett vad ni förknippar färgen med. Låt den människan ta ansvaret att förändra på sitt sätt. Ta inte ifrån andra ansvaret att gå sin egna väg. Ibland måste man lita på att andra sköter saker på bästa sätt. Om föräldern gör något fel i uppfostran så tyck till då istället.

När jag skriver citationstecken på feminister så är det för att jag anser att feminister är någon som står för lika rättigheter, lika skyldigheter, som står för medvetenhet om det som format oss. En del ser feminister som några rabiata personer som hatar män. Enligt mig så finns det rabiata personer inom alla kategorier. Jag känner mig som en feminist men jag kan tänka mig att det är en del som inte skulle kunna påstå detta. 

Är detta för luddigt? Förstår ni vart jag vill komma? Vad tycker ni?