Nu är jag uppe i luften. Ser ni ett flyg på hög höjd så kan ni ju alltid vinka för det kanske är jag som sitter där och tittar ned på er.
Det känns tvådelat att åka hem igen. Jag inser verkligen hur mycket jag älskar min familj och mina bästa vänner och vikten av att ha de tillgängliga på samma enkla sätt som om jag befunnit mig i Sverige. Jag kommer sakna er väldigt mycket. Ni som vet att ni är mina bästa och närmsta vänner är supervälkomna till oss på Gran Canaria. Jag älskar er så mycket! Jag behöver inte nämna namn för jag vet att du vet att just du har en stor plats i mitt hjärta. Jag har några få som jag klassar som de närmsta och de vet.
Har ni tänkt på hur många människor som man håller av eller som man ogillar skarpt som passerar tankarna VARJE DAG? Jag misstänker att jag inte är ensam om det. Någon gång om dagen finns ni alltid med mig då ni gjort ett starkt avtryck på mig och mitt liv.
Blyertsteckningarna har jag gjort mellan 1992-1995.

