Vi är helt slut här hemma nu! Vinky är deckad och jag sover snart jag med!

Vackert att promenera idag! Vinkan p jag körde en PW på 7 km kring Djurgården!LYCKA

Just saying

Ja man kan väl säga att jag ska på någon slags golf event ikväll! Mer info inom kort

Nu ska han få leksaker och nya koppel men det värsta är att jag måste köpa en annan sele som vi kan ha när vi är ute och springer också! Han ruinerar mig med veterinärbesök dyr mat och dagmammor men det är han värd min prins! Nu ska vi ut på pw och testa det nya!

Ibland känns allt bara sådär blä. Typ just nu. Jag vet inte vad det är men det är väl kanske just det att det inte är någonting. Man jobbar, kommer hem går ut med hunden, hänger vid datorn och sen går och lägger sig. Ja veckorna ser ut så. Helgerna ungefär likadana bara det att man adderar lite alkohol och extra trötthet på allting. Dagarna går, veckorna går och så flyter allting bara på. Man kämpar och kämpar som bara den hela tiden men för vad egentligen? Whats the point?
Jag försöker inte alls få detta att låta som om att jag har världens sämsta liv eller är självmordsbenägen på något sätt, jag ställer mig bara frågan?! Vad får er att må riktigt bra? och hur ofta känner ni känslan av att ni faktiskt har allt. Och när man väl har allt vad gör man då???

Det är så mycket som är på låtsas i min värld, vänskapsrelationer, mina bröst och allt annat ytligt. Ni vet när man ler och säger hej till någon för att i nästa sekund vilja titta bort å kräkas för att uppsynen av människan i fråga får tarmen att vrida sig ut å in.

Eller när man dejtar någon på hans villkor, när man egentligen vet att man aldrig kan få killen, bara det att man vägrar ge upp den där lilla lilla lilla gnuttan hopp som faktiskt finns. När man låter sig utnyttjas för att man är svag. Relationer av den karaktären är också falska och helt fel.

Det är så många gånger jag kommer på mig själv med att stå och prata med någon, nicka och le istället för att bara säga rätt ut vad jag egentligen tänker. antar att det i vissa situationer kanske är bra att jag kan bete mig bland folk, men jag avundas de människor som kan och faktiskt gör något åt saken, även om de skrämmer mig endel.

Tror att jag utåt sätt framställs som en människa av den karaktären. Jaha Men Linda Honkala, blyg HAHA nej hon är inte blyg hon är en tjej med skinn på näsan som säger vad hon tycker, hon är ute å festar jämt å älskar sitt singelliv.
Skinn på näsan har jag och babbla kan jag om jobb eller ytliga saker men när det kommer till det där som är på riktigt det där som berör då blir jag tyst som en mus, jag blir stum och helt kall inombords. Helst av allt vill jag lägga på luren, försvinna ner i marken, dra täcket över huvudet, låsa in mig på en toalett eller flyga till månen.
När det kommer till singellivet så hatar jag det, det är bra för mig det vet jag, jag måste lära mig att hänga mer med mig själv även om det inte är jätte roande, och det här med att festa, ja det är klart att det är kul ibland, men långt ifrån alltid och hade jag haft andra alternativ förrutom att sitta hemma i soffan och löka framför idol ensam så hade jag nog hoppat på dom tågen istället.

Jag började ju med golfen och det tycker jag faktiskt är kul, en hobby liksom får mig lite fokuserd och dödar en ensam kväll hemma vilket är bra. Nu låter det som om att jag inte har några vänner och är världens ensamaste människa men så är det inte heller, jag är ju så sjukt trött på kvällarna att jag inte orkar ta mig in till stan eller göra ngt annat.

Jag funderar ofta på hur mitt drömliv skulle sett ut och det första man tänker är ju oändligt med pengar, feta villor lite här å var snygg man söt dotter och en pool på tomten, men det livet skulle leda till att jag skulle bli en halvalkoliserad träningsnarkoman med en otrogen man.
Jag har funderat i banor som. Man hus på landet barn stor trädgård skog bla bla bla men det skulle sluta med att jag skulle bli knäpp, skilja mig hastigt och lustigt och sen bli en patetisk förortsmorsa som hänger på Harrys med alldeles för lite kläder för höga klackar och raggar på alldeles för unga killar så det går också bort.

Jag tror att mitt drömliv ser ut ungefär såhär. Lägenhet i stan, stimulerande jobb med utvecklingsmöjligheter och någon form av chefsposition, Sommarhus i någon halv fancy stad i södra sverige, stabil man som har ett stort hjärta(mitt enda krav) på Veckorna så tränar vi ganska mycket, äter middagar framför Tv:n eller spelar yatzy och dricker något gott vin. På helgerna så är det Bruncher, promenader och middagar med vännerna,shoppingturer och lite spontan weekends då och då. Någon gång blir det utgång med klackarna i taket och då ska man bli exakt sådär bakis så att man blir påmind om att inte gå ut än på ett tag.
På helgerna så tar vi bilen ner till någon kompis sommarhus på orust har lite parmiddagar igen och sitter likt en pripps reklam på klipporna och sippar rose samtidigt som vi fiskar makrill. Barn nr 1 sen barn nr 2. Så vill jag ha det är det för mycket begärt med ett vanligt Svensson liv?
Fast jag ska väl lugna mig lite kanske. Just saying! Det är det här med att jag snart fyller 25 som får mig helt ur balans eller kanske i balans jag vet inte!?! Jag vet knappt själv vad jag babblat om i det här inlägget men jag tänker publicera det och sen läsa igenom det, Får bli en surprise för mig själv. Kvällens kanske galnaste händelse. Nää hörrni nu ska jag sova, natti natti på er

Mucho Love

Andra löprundan för dagen avklarad! Nu jävlar

Nu är jag på g ut mot gallerian! Har haft en massa små fix nu på FM! Jag vet att jag tjatar om vädret men hur underbart är det inte? Måste fixa glajjor! Är såå sjukt seg i skallen känner verkligen att jag skulle behöva låsa in mig i ett sovrum utan vare sig hund mobil eller dator i ett par dagar! Nä nu blir det en stor kaffe å sen ett smile på det! Livet är ju trots allt inte så tokigt ändå:)